mmiina

Jisses, det var längesen jag var så rädd som jag var igår natt.
Jag vaknade av en otrolig smärta i bröstet, försökte somna om, (ville låtsas som om det inte var något)
när jag insåg att smärtan blev intensivare och att den inte ville försvinna drabbades jag av panik.
Jag klev upp raskt och slog på datorn omedelbart.. 
Hypokondrikern i mig tänkte först googla fram olika sjukdomar.
Men jag lät bli, för min bror o Deni brukar vara på mig när det gäller det.
Jag kollade istället upp numret till sjukvårdsupplysningen.
Och för att göra historien kort kan man säga att jag har inflammation i bröstkorgen.
Det var alltså inte hjärtinfarkt eller lugncancer som jag omedelbart tänkte på.

Men sen imorse när jag vaknade förbannade jag mig själv och cigaretten.
Jag blev så himla skakis igår, och kallsvettades som tokig när jag tänkte på lugncancer.
Varför är människan så jävla envis och korkad ibland?
Ska man behöva drabbas av cancer, eller annat för att inse att cigg inte är bra för en?!
Fuck it, så från och med idag slänger jag ciggen i soporna.
Nu säger inte jag att jag aldrig i hela mitt liv kommer tända en till cigarett,
men fan vad jag önskar att det kunde bli så.
Hur som helst, cigaretten är i stort sett ett minne blott för mig.

Igår innan all hysteri kom min fina kille hem med en system-digitalkamera.
Blev så glad, för nu kan vi äntligen fota fina/speciella bilder. Många fina bilder dessutom..
Ja, det om man lär sig hantera den där makapären vill säga.. Test-bild nedan.