Dödsångest och en nalle puh resa.
Nu är jag i en sån där period där jag bara är rädd att mista allt.
Jag är uppbokat på alla möjliga datum för besök på alla sorters sjukhus,
och jag håller på o gå under.
Jag är livrädd för varje dag som går, för då vet jag att jag är ett
steg närmare någon konstig diagnos.
Jag är mycket väl medveten om att möjligheten finns att det inte är något,
men jag är också övertygad om att det är något fel på mig.
Så den där möjligheten om att det kanske inte är något tänker jag inte ens på.
Det här med att vara positiv funkar inte ihop med en hypokondrikers hjärna.
Yes, jag är en hypokondriker.
Och jag kan ärligt säga att jag lider av dödsångest.
Nog med tråkigheter.
Älskade Elvin fyller fem hela år. Och jag har länge funderat över vad
lillen ska få i present.
Jag o Leo kom då på briljanta idén att ta honom på en tripp där han
äntligen får träffa sin älskade Nalle puh.
Så den 30 april studsar vi som Tiger, hjälper kanin att förbereda den stora festen
och vi letar efter lite håning tillsammans med Nalle Puh.
Detta ser jag fram emot, jag vill se älskade Epi's min när han är där o får
träffa sin stora hjälte.
.