mmiina

Åh, är ni redo för att höra om gårdagens händelse?

Ni som hänger med vet om att jag behöver fylla på depåerna med järn..

Hade första tiden igår, jag var redo för injektionerna och inte det minsta rädd.

Sköterskan o jag småpratade lite medan hon förberedde alltihop, kändes som

en operationssal för det var så mycket pryls hon grejade med.

Hon hade svårt att hitta mitt tunna kärl så vi hjälptes åt för fullt

O till slut enades vi om vart rackaren var o hon stack mig o prickade alldeles rätt.

Nu skulle medicinen sprutas i och det gick alldeles utmärkt i si så där 5 minuter.

En hemsk brännande känsla strålade igenom armen o jag började skrika.

Sköterskan larmade och tre stycket kom farande in.

Mitt lilla kärl pallade inte med trycket så medicinen sprängde sönder det gång på gång.

När denna medicin kommer utanför venen så är det icke bra och extremt smärtsamt.

Självklart svimmade jag flertal gånger av just den här smärtan.

Enda gången jag har svimmat av smärta var när jag hade inflammation i äggledarna.

Och jag kan lova att denna smärta var ännu värre..

I 2 h och en kvart blev jag plågad, men till slut fick jag i mig medicinen.

Fick gå hem med en svullen arm och illamående.

Jobbiga veckor har jag framför mig, två ggr i veckan ska jag bli behandlad.

Och det med en massa järnpreparat. Ovanligt mycket snackar vi om nu..