mmiina

När jag var liten till åldern hatade jag promenader.
Särskilt helgpromenaderna..
(Som mamma o pappa älskade att ha med mig på)
Det var ungefär det värsta jag visste.
Hade vi besök skulle det promeneras, var vi på besök skulle det promeneras.
FAN, FAN, FAN, FAAN.
Blev jag mutad med glass gick det an, men den där glassen såldes inte..
.. ute i skogen, såklart.
Men nu för tiden ÄLSKAR jag promenader, trots mina hemska barndomsminnen.

Därför blev det en kort men härlig promenad med älskade Leo.
Söndagspromenad är det härligaste som finns.
Nu för tiden behöver jag inte ens bli mutad med glass..

Nu ska jag ta upp boken o föra anteckningar.
Barnmorska blir man inte av att blogga!